Sånghälsa i skolan

Vad händer när barn får sjunga dagligen i fem veckor? Halvvägs in i det femåriga projektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet har den interdisciplinära forskargruppen undersökt frågan med hjälp av 180 barn i åldrarna 8–10 år. Fler barn kan tillkomma i studien. Forskarna lyfter även fram klasslärararnas och musiklärarnas perspektiv på sånginterventionerna. Det är en unik forskning, som i sitt utförande inte bara kommer att kunna titta på effekter utan också möjliggöra teoribyggen kring hur sång i skolan skulle kunna stödja kognitiva, emotionella och motoriska delar där språkinlärning är ett av utfallsmåtten.

Bakgrunden till studien är att barn i de lägre åldrarna i den svenska grundskolan idag kan ha stor nytta av att få flera möjligheter att utöva sång och utforska sin röst utifrån egna förutsättningar. Hur skulle daglig sång i skolan kunna stödja barns kognitiva och språkliga utveckling, skapa studiero och bidra till social sammanhållning? Forskargruppens tvärvetenskapliga arbete är uppdelat i olika pilotstudier, en större kontrollerad huvudstudie där just de primära effektvariablerna är kopplad till kognitiva, emotionella, pedagogiska och lingvistiska aspekter i barnens utveckling, samt kontrollgrupper. Vid projektets slut räknar forskargruppen med 200-250 deltagande barn.

Sångkvarten

Hur går det till? Från forskargruppen har David Johnson, forskare i musikpedagogik, och Kungl. Musikaliska Akademiens forskningssekreterare och forskare i musikpedagogik Pia Bygdéus tillsammans med musiklärare arbetat fram en modell för att skapa en 15 minuter lång sångaktivitet som implementerats i de medverkande skolorna både i piloterna och i huvudstudien.

- Tillsammans har vi undersökt vad som utmärker en kvalitativ sångundervisning med barn på lågstadiet och valt ut en repertoar bestående av tio låtar varav två varit obligatoriska, berättar David Johnson. Musikläraren har fått använda sin egen planering av sångrepertoar i sångkvarten, förutom de två obligatoriska som valdes ut till alla tre skolor i huvudstudien för att anpassa undervisningen efter en av de logopediska undersökningarna. Sångkvarten har införts i klassrumsundervisningen, ett samarbete mellan klasslärare och musiklärare, fyra dagar i veckan under fem veckor. Detta gör att sångrepertoaren har en viss variation i de olika klassrummen, som bygger på musiklärarens kompetens och erfarenhet. Musiklärarna deltar, förutom med sångkvartens förberedelse och genomförande, även genom portföljskrivande som utvecklats och implementerats av Pia Bygdéus, som tillsammans med David Johnson för närvarande genomför kvalitativa analyser av ljudinspelningar, intervjuer och portföljskrivande som metod.

Olika undersökningar har utförts med barnen både före och efter sångstunderna. Sångens effekt på språktillägnande och hälsa är hittills lite utforskad. Så, hur utvärderar man betydelsen av en sångkvart? Styrkan i forskargruppens tvärvetenskapliga design är att flera expertområden täcks in. Modellen för hälso- och emotionsskattning har utvecklats av Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid KMH & KI, och Töres Theorell professor emeritus vid KI medan språkutveckling undersöks av logopederna Viveka Lyberg Åhlander och Birgitta Sahlén. Petri Laukka är statistiker i projektet. Sångkvartens betydelse för både språkinlärningen såväl som hälsa och välbefinnande undersöks förutom genom frågeformulär även av videoinspelningar och självbildsteckningar - barnen får rita sig själv och sina känslotillstånd och röra sig på olika sätt framför videokamera.

Barnens delaktighet

Studien bygger på barnens delaktighet och medverkan. Att få sjunga dagligen har i pilotstudierna visat sig lyfta hela gruppen, i synnerhet de mest sångsvaga som blivit mer delaktiga. Den som oroar sig för hur en sångkvart ska få rum i det redan hårt styrda tidsschemat kan lugna sig med att skolorna i pilot- och huvudstudien hittills varit nöjda med genomförandet. Den konkreta modellen ser ut att ha en potential att kunna bli direkt implementerbar i skolundervisningen.

- Vi är förväntansfulla och hoppas på att resultaten av den här modellen ska fungera och kunna göra skillnad, menar Eva Bojner Horwitz. Flera aspekter som blir avgörande för framgång handlar bland annat om ansvarstagande, tid, förberedelser, god samverkan och hur övergångarna mellan klassrumsundervisningen och sång fungerar.

Nu arbetar forskargruppen med att analysera data från skolorna i huvudstudien. Preliminära resultat från pilotstudien visar att den dagliga sångkvarten har potential att stärka språkinlärningen och den självskattade hälsan verkar stå i samband med känslomässig reglering efter sången. Ett par vetenskapliga artiklar är skrivna och inskickade varav en redan är accepterad och ligger i press hos British Journal of Music Education. Flera publikationer är under utveckling. Projektets slutresultat presenteras 2026.

Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet initierades 2021 av forskare från Linnéuniversitetet, Musikhögskolan i Malmö, Kungl. Musikhögskolan, Karolinska Institutet, Lunds universitet, Åbo Akademi, samt Kungl. Musikaliska Akademien (som är medelsförvaltare). Projektet bidrar med forskningsdata till olika skolverksamheter och det går att följa på KMA´s hemsida under www.sjungandebarn.se. Sånghälsa i skolan-projektet finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond (MAW) och är ett renodlat forskningsprojekt. Projektet leds av Pia Bygdéus.

Forskargruppen Sånghälsa i skolan består av de 6 forskarna:

Eva Bojner Horwitz, PhD, professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, samt docent i socialmedicin vid Uppsala universitet

Pia Bygdéus, PhD, universitetslektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet, forskningssekreterare vid KMA (PI, forskningsledare för forskargruppen Sånghälsa i skolan)

David Johnson, PhD, Musikhögskolan i Malmö, associate professor i musik vid Western Norway University of Applied Sciences, Bergen

Petri Laukka, PhD, professor i psykologi vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet

Viveka Lyberg Åhlander, PhD, professor i logopedi vid Åbo Akademi samt docent vid Lunds universitet

Birgitta Sahlén, PhD, professor i logopedi vid Lunds universitet

Forskargruppen har knutit till sig en vetenskaplig referensgrupp bestående av: Roberto Bresin (KTH), Monica Lindgren (Gu/HSM), Sten Ternström (KTH) och Töres Theorell (KI).

Läs mer om Sånghälsa i skolan här.

Läs mer om sångens positiva effekter här.