Musik och hälsa
Musik och hälsa hör ihop. Sång och musik har en unik förmåga att beröra och engagera, skapa delaktighet och hjälpa oss att se på livet med nya ögon.
Musik räddar liv
Det handlar om livet. Vi står inför stora samhällsutmaningar, inte minst den psykiska ohälsan som har blivit ett närmast oöverskådligt problem för både individer och samhället. I september 2023 presenterade Socialministern, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tillsammans med 24 andra myndigheter ett förslag som heter
”Det handlar om livet – nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention”.
Musik har en unik förmåga att stärka både vår fysiska, psykiska och existentiella hälsa. Vi lär oss att lyssna och tränar oss i samspel, delaktighet och tillit. Musiken kan motverka ensamhet och bidra till en mer positiv självbild.
Sjungande barn vill visa på sångens och musikens möjligheter vid de åtgärder för implementering som strategin föreslår, till exempel att ”investera i barn och unga och ge dem bästa möjliga förutsättningar att (…) utvecklas, lära och må bra”. Tillsammans med ledande forskare och samhällsaktörer vill vi lyfta sångens och musikens betydelse och peka på konkreta sätt som politiken, sjukvården och skolan kan ta till vara på musik och sång som en värdefull resurs.
Lär dig mer om musik och hälsa
Sjungande barn har under föreläsningar och seminarier närmat sig ämnet på olika sätt. Här delar vi med oss av ett urval av våra föreläsningar om musik och hälsa:
Ullakarin Nyberg, psykiater • Om sång för suicidprevention och psykisk hälsa hos unga
Föreläsning för Sjungande barn, augusti 2023 (8 min)
“I sången lär vi oss att hitta vår egen röst. Vi lär oss känna vår kropp – det går inte att sjunga utan att använda kroppen. Det går inte att tänka sig fram till sång, utan man måste känna, man måste kombinera det man känner med det man tänker.”
Ellinor Ingvar Henschen, musikterapeut • Att arbeta med sång som musikterapeutisk metod inom BUP
Föreläsning för Sjungande barn, oktober 2022 (47 min)
Musikterapeuten Ellinor Ingvar-Henschen berättar om musikterapi och sitt arbete med sång på BUP och om hur man med sångens hjälp kan förändra självbilden hos någon som mår väldigt dåligt.
Nina Cherla, musikterapeut • Att arbeta med musik med barn och unga inom autismspektrumstörningar och andra funktionsvariationer
Föreläsning för Sjungande barn, oktober 2022 (30 min)
Musikterapeuten Nina Cherla ger oss en fördjupning om musikterapi med utgångspunkt i hennes arbete med barn med autism.
Graham Welch kartläggning av sjungandets positiva effekter
Professor Graham Welch är välkänd inom forskningsområdet barn och sång. Hans forskning visar på sjungandets positiva effekter på både hälsa och samhälle. Welch ansvarar för UCL Institute of Education Established Chair of Music Education och är också ordförande för SEMPER (the Society for Education, Music and Psychology Research). Hans forskningsteam bidrog till forskningsutvärdering av projektet Sing Up när det först lanserades i Storbritannien.
Bilden nedan visar Welchs kartläggning av sjungandets positiva effekter. Bilden finns också som nedladdningsbar pdf här.
Forskning
En viktig del av Sjungande barn är forskning på vetenskaplig grund.
-
• Bojner Horwitz, E., Thorarinn Johnson, D., Lyberg-Åhlander, V., Sahlén, B., Laukka, P., Bygdéus P. (2023). Making space for singing in the 21st century classroom – A focus group interview study with primary school music teachers in Sweden. I British Journal of Music Education. 2023:1-15.
• Casper M, Abramson AL, Forman-Franco B. Hoarseness in children: summer camp study. Internationel Journal of Pediatric Otorhinolaryngology. 1981, 3, 85-89.
• Fagius, Gunnel och Ekman Frisk, Lena (red) (2011). Körsång påverkar. Forskare berättar. Wessmans förlag.
• Fagius, Gunnel (2015). Sångens betydelse för barn och unga. I Bojner Horowitz, E, Hogstedt, C, Wistén, P, Theorell, T (red.). Kultur & folkhälsa. Antologi om forskning och praktik. Tolvnitton Förlag AB, 176–184.
• Good, A., and Russo, F. A. (2016). Singing promotes cooperation in a diverse group of children. Social Psychology, 47, 340–344.
• Habibi, A., Cahn, B. R., Damasio, A., and Damasio, H. (2016). Neural correlates of accelerated auditory processing in children engaged in music training. Developmental Cognitive Neuroscience, 21, 1–14.
• Hofvander Trulsson, Y. (2018). Inkluderande pedagogik. I Hofvander Trulsson, Ylva & Westvall, Maria (red.). Skapande och integration. Lund: Studentlitteratur, 15-35.
• HOMESIDE - et stort EU-finansiert prosjekt som undersøker effekt av musikk- og leseprogram for hjemmeboende personer med demens og deres nærmeste. Senter for forskning i musikk och helse (CREMAH). https://nmh.no/forskning/prosjekter/homeside
• Ingvar-Henschen, Ellinor (2021). Akut sång: handbok i sång som musikterapeutisk metod. Möklinta: Gidlunds förlag.
• Isaksen, Stine och Frost, Peter (red) (2016). Hjertesproget. 16 forsknings - og praksisbaserede studier af sangens egenskaber, vilkår og virkning. Videncenter for sang, Sangens Hus.
• Lewis, A. et al. (2016) Singing for Lung Health-a systematic review of the literature and consensus statement. NPJ primary care respiratory medicine. [Online] 26 (1).
• Lindström, Dorota (2006). Sjung, sjung för livet!. en studie av körsång som pedagogisk verksamhet och av deltagarnas upplevelse av hälsa och livskvalitet. Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18548
• Nienkerke-Springer, A., McAllister, A., Sundberg, J. (2005). Effects of family therapy on children’s voices. Journal of Voice, 19:1, 103-113.
• Rabinowitch, T.-C., Cross, I., and Burnard, P. (2013). Long-term musical group interaction has a positive influence on empathy in children. Psychology of Music, 41, 484–498.
• Theorell, Töres (2020). Noter om musik och hälsa. Tredje utökade upplagan. Stockholm: Carlssons.
• Ullsten, Alexandra (2019). Singing, sharing, soothing: family-centred music therapy during painful procedures in neonatal care. Diss. (sammanfattning) Örebro: Örebro universitet.
• Welch, G. F., Biasutti, M., MacRitchie, J., McPherson, G. E. and Himonides, E. (2020). The Impact of Music on Human Development and Well-Being. Frontiers in Psychology, 17 June 2020, 5-8.
Ett nordiskt perspektiv på forskning kring musik och hälsa
Här sammanfattar professor emeritus i psykosocial medicin Töres Theorell och professor i musik och hälsa Eva Bojner Horwitz den växande forskning om musik och hälsa som bedrivs i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Publicerad i Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6, 2022
Professor emeritus Gunnar Bjursell presenterar fem forskare inom musik och hälsa
Webbplatsen Den kulturella hjärnan – Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa – eller ”The Cultural Brain Initiative”, är en satsning vid Karolinska Institutet för att lyfta fram och presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet i Sverige. Centrumdirektör är professor Gunnar Bjursell.
Här tipsar Bjursell om fem forskare inom musk och hälsa.
-
Assal Habibi som undersöker betydelsen av tidig musikträning och dess effekter på hjärna (hörselutveckling) prosocialitet och kognition. Hon visar att tidig musikträning får hörselsystemet i hjärnan att mogna med åtföljande förbättrad pitch diskriminering.
• Habibi, A., Damasio, H., & Damasio, A. (in press). Music Education and Child Development, The Benefits of Early Music Education. Boghosian editor.
-
Teppo Särkämö visar på tydliga effekter av specifikt sång på Alzheimerpatienter i det tidiga stadiet samt betydelsen av körsång.
• Pentikäinen, E., Kimppa, L., Makkonen, T., Putkonen, M. T., Pitkäniemi, A., Salakka, I. J., Paavilainen, P., Tervaniemi, M. & Särkämö, T., Benefits of choir singing on complex auditory encoding in the aging brain: An ERP study , aug. 2022, I: Annals of the New York Academy
• Sihvonen, A. J., Särkämö, T., Leo, V., Tervaniemi, M., Altenmueller, E. & Soinila, S., Music-based interventions in neurological rehabilitation, aug. 2017, I: Lancet Neurology. 16, 8, s. 648-660 13 s.
-
Laurel Trainor som undersöker betydelsen av rytm för generositet, bonding och inlärning samt betydelsen av att musicera tillsammans/interaktion med publik.
• Cirelli LK, Trehub SE, Trainor LJ. Rhythm and melody as social signals for infants. Annals of the New York Academy of Sciences
• Chang A, Kragness HE, Livingstone SR, Bosnyak DJ, Trainor LJ. Body sway reflects joint emotional expression in music ensemble performance
• Chang A, Livingstone SR, Bosnyak DJ, Trainor LJ. Body sway reflects leadership in joint music performance. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America
-
Nina Kraus som argumenterar för musikundervisning samt betydelse av rytmen i undervisningen. Hon visar i sin forskning bland annat på en överrepresentation av orytmiska barn när det gäller dyslexi, dyskalkyli, autism och ADHD.
• Kraus N, White-Schwoch T (2020) The argument for music education. American Scientist. 108: 210-213
• Lense MD, Ladányi E, Rabinowitch TC, Trainor L, Gordon R, Kraus N, White-Schwoch T, Rhythm and timing as vulnerabilities in neurodevelopmental disorder (2020)
• Bonacina S, Huang S, White-Schwoch T, Krizman J, Nicol T, Kraus N. Rhythm, reading, and sound processing in the brain in preschool children. Npj Science of Learning.
-
Robert Zatorre är en ledande forskare inom området musik/hjärna som har visat på Dopaminets roll för stark musikalisk upplevelse samt att hjärnans hemisfärer är specialiserade: Höger hjärnhalva tonhöjd/musik och vänster hjärnhalva rytm/tal/språk/matematik.
• Zatorre RJ. Hemispheric asymmetries for music and speech: Spectrotemporal modulations and top-down influences. Frontiers in Neuroscience. 16: 1075511.
• Mas-Herrero E, Dagher A, Farrés-Franch M, Zatorre RJ. Unraveling the temporal dynamics of reward signals in music-induced pleasure with TMS. The Journal of Neuroscience : the Official Journal of the Society For Neuroscience.
• Salimpoor VN, Benovoy M, Larcher K, Dagher A, Zatorre RJ. Anatomically distinct dopamine release during anticipation and experience of peak emotion to music. Nature Neuroscience. 14: 257-62.