Hur fungerar barnrösten egentligen? En skillnad är till exempel att barns stämband är kortare än vuxnas och inte har samma ”dämpning”. Barns röstomfång är inte lika stort som vuxnas, ungefär en oktav eller kanske ett par toner till, men det är viktigt att man låter dem använda hela omfånget. I den här lektionen undersöker vi barnröstens anatomi och förutsättningar.
Möt logopeden
Här möter du logoped Camilla Romedahl som berättar mer om de anatomiska skillnaderna och andra fakta som är viktiga att känna till. Filmen är ett sammandrag av en längre föreläsning med Camilla. Se hela filmen hos Sjungande barn.)
Sammanfattning
Barns röstomfång är inte lika stort som vuxnas, men de behöver få använda hela sin röst.
Barn kan inte sjunga lika starkt och varierat som vuxna.
Barns röster är känsligare än vuxnas.
Barn bör undvika att skrika eftersom det sliter väldigt mycket på rösten.
Du kan hjälpa eleverna att vårda sina röster genom att börja sångstunden med enkla röstuppvärmningsövningar, som att mjukt humma tillsammans till en inspelad sång eller melodi, eller låta barnen, med låg volym, härma ljudeffekter som sirener i fjärran, vinden eller spinnande katter.
Det hjälper dem att sjunga mjukt och att inte ”ta i” på ett skadligt sätt. När ni är uppvärmda går det bättra att höja sångvolymen. Varva gärna sång med tysta övningar för röstvila, som att bara röra läpparna till melodin eller använda rörelser i stället för ljud. (Röstuppvärmning behandlas i ett särskilt avsnitt i Guide till sång i skolan.)
Barnen visar vägen – hur är det att sjunga starkt och svagt?
Elvira, 11 år och Alvar, 8 år, som fått sjunga i Sjungande barns aktivitetsläger reflekterar över att sjunga starkt och svagt.
Foto: www.aylakabaca.se
“Alla barn har rätt att få utforska sin röst, för det blir ju faktiskt också en demokratisk fråga: om man känner sig trygg i sin kropp och i sin röst så vågar man sjunga ut, och man vågar kanske också säga vad man tycker och visa sin åsikt.”
Ayla Kabaca, artist, sångare och programledare