FRÅN PRESTATION TILL KOMMUNIKATION
Metoder från anpassad skola behöver inte vara speciallösningar för några få. Ofta handlar det om att göra kommunikationen tydligare, långsammare och rikare på uttryckssätt – något som kan gynna en hel klass.
Här följer fem nycklar som kan öppna sången för fler elever.
1. Erbjud fler sätt att svara
Alla elever uttrycker sig inte genom tal eller sång. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) kan därför ge fler möjlighet att kommunicera och påverka sångstunden. Bilder, tecken, gester och digitala hjälpmedel kan komplettera eller ersätta tal och användas parallellt.
Eleven kan sjunga hela sången eller ett ord, nynna, göra rörelser, markera pulsen, peka på en bild eller välja sång. Att lyssna är också ett sätt att delta.
På Årsta gård använder pedagogerna bilder, tecken och rörelser samtidigt för att upptäcka vilka vägar som fungerar för varje barn.
2. Vänta – och låt pausen bli en inbjudan
Musik innehåller ”turer” precis som ett samtal.
Sjung en välbekant sång och gör ibland en paus före ett väntat ord. Till exempel: ”Blinka lilla” … Vänta. Titta och lyssna. Kanske kommer ordet ”stjärna”. Kanske kommer istället ett ljud, en blick eller en rörelse.
Pausen blir en inbjudan att delta och visa sig i sångstunden, inte ett test.
Lukas beskriver hur just väntandet kan göra en elevs delaktighet synlig och hur pedagogen behöver ge responsen tid att uppstå.
3. Följ elevens intressen
Vad tycker eleven om?
En sång om tåg kan öppna en aktivitet för den elev som älskar tåg. En viss melodi kan göra en övergång i klassrummet lättare att gå igenom. Att till exempel få välja mellan tre sångbilder kan skapa motivation och samtidigt ge verkligt inflytande.
Musikterapeutiskt arbete utgår ofta från individens preferenser. Lukas beskriver elevens musiksmak och starka intressen som en viktig ”knutpunkt” att börja i.
4. Använd upprepning för att skapa trygghet
En återkommande sång, till exempel på morgonen, samma lilla melodi vid avslut eller en kort sång inför påklädning kan hjälpa till att markera vad som händer nu och vad som kommer sedan.
På Årsta gård beskriver pedagogerna hur sång återkommer från morgonsamling till undervisning och övergångar under dagen. Else-Marie Leino använder också rörelsesånger för att få med barn som inte använder alla ord.
5. Lyssna på ljudmiljön
Mer musik är inte alltid bättre.
För en ljudkänslig elev kan många röster, instrument och inspelad musik samtidigt göra deltagandet svårt, rent av övermäktigt. Börja istället enkelt.
Prova enbart röst. Lägg till en sak i taget. Låt det vara möjligt att delta på avstånd, med låg egen ljudnivå eller med de hörselhjälpmedel eleven redan använder.
Och kom ihåg: en elev som inte sjunger högt behöver inte vara en elev som inte deltar.
Lukas lyfter just ljudnivå, preferenser och behovet av att inte ”köra över” eleven som centrala anpassningar.
Ett annat sätt att bidra till en skön ljudmiljö är då sången får klinga vackert, till exempel då ni hittar fram till en gemensam ton tillsammans.
Sången genom skoldagen – lärarna på Årsta gård
I den här filmen möter du Kristin Asmundsson, rektor, och Else-Marie Leino, klasslärare F–3, som visar hur sången kan bli ett vardagligt pedagogiskt redskap – i samling, undervisning, kommunikation och övergångar.
När pedagogen uppmärksammar fler sätt att delta kan sången bli ett naturligt rum för samspel, glädje och gemenskap.
Tips!
Ge tid. Vänta in elevens svar. Det kan komma som ett ord, ett ljud, en blick eller en rörelse.
Använd stöd. Kombinera sången med bilder, tecken och rörelser så att det finns flera sätt att förstå och svara.
Följ elevens initiativ. Lägg märke till vad eleven visar intresse för och bygg vidare på det. Det kan vara en favoritlåt, en rörelse, ett ljud eller ett sätt att delta.
Barnen visar vägen – sångsamling
på anpassad skola
Bianca och Moa från en anpassad skola i Pajala, samt pedagogerna Britt-Marie och Josefin berättar hur en sångsamling går till och hur tecken spelar en viktig roll.
Självreflektion: ändra instruktion till kommunikation
Tänk på en återkommande situation i din klass, till exempel:
Nu är det rast
Ta fram din bok
Plocka undan efter dig
Vi formar en ring
Vi sätter oss ner
Säg instruktionen högt.
Prova sedan att sjunga den på två eller tre toner och lägg till en rörelse eller en bild.
Vad händer med din egen röst och ditt kroppsspråk? Blir instruktionen hårdare eller mjukare? Mer eller mindre förutsägbar?
Du kan också experimentera med att låta barnen svara:
Nu är det rast – då går vi ut
…eller liknande. Prova dig fram med några fraser som du tror skulle kunna fungera i din klass.
Feedback: Sången är ingen trollformel, men rytm, upprepning och ett tydligt musikaliskt mönster kan ge kommunikationen en annan form än ytterligare en muntlig uppmaning.
Avsätt 5 minuter för självreflektion.
Foto: Anna Tärnhuvud
”Med sången kan jag möta elever som har svårt att kommunicera via tal. När vi sjunger är det lättare för eleven att visa vad den vill.”
Anna Nygård, lärare på Årsta Gårds anpassade gymnasieskola