FRÅN PRESTATION TILL KOMMUNIKATION
I musikundervisningen finns musikkunskaper och mål att arbeta mot. Ett musikterapeutiskt perspektiv tillför en annan fråga: Vilka resurser visar eleven just nu – och hur kan musiken hjälpa oss att få kontakt med dem?
Det perspektivet kan förändra en sångstund. En blick kan bli ett svar. En rörelse kan bli början på ett musikaliskt samtal. En elevs favoritlåt kan leda vägen i en övergång som tidigare varit svår.
Arbetssätt inspirerade av musikterapi
Som lärare ska du inte bedriva terapi i klassrummet. Däremot finns flera musikterapeutiskt inspirerade principer som är pedagogiskt användbara: att följa initiativ, bygga vidare på elevens styrkor, arbeta med turtagning, improvisera, upprepa, vänta in respons och anpassa aktiviteten efter individens förutsättningar och preferenser.
Nedan får du träffa Lukas som beskriver just detta som skillnaden mellan att notera problem och att istället börja i det eleven faktiskt kan och förmår. I hans arbete kan ett ljud, en blick eller ett nynnande vara början på nästa musikaliska handling.
Möt musikterapeuten
I filmen möter du Lukas Klasén i sin roll som musiklärare och musikterapeut på Årsta gård. Han visar hur ett musikterapeutiskt perspektiv kan förändra vad pedagogen lyssnar efter – och varför metoderna är relevanta också i ordinarie skola.
Sammanfattning
Se styrkor – inte begränsningar. Ett musikterapeutiskt perspektiv börjar i det eleven kan och gör. Delaktighet handlar inte bara om att sjunga rätt eller att kunna texten. Att göra en rörelse, teckna, välja en bild, ge ifrån sig ett ljud eller lyssna aktivt kan också vara sätt att vara med i sången.
Vad säger forskningen?
Forskning om musikterapi för barn med NPF, framför allt autism, visar lovande men varierande resultat. Studier pekar bland annat på möjliga positiva effekter på kommunikation, socialt samspel och livskvalitet.
För skolan är det centrala att sång och musik kan erbjuda ett strukturerat, motiverande och icke enbart verbalt rum för kontakt, uppmärksamhet, samspel och deltagande. Olika elever svarar på olika sätt, vilket gör lyhördhet och individuell anpassning viktig.
Ickeverbal kommunikation
I den här filmen berättar musikterapeuten Nina Cherla vad icke-verbal kommunikation kan vara.
Självreflektion: från prestation till kommunikation
Avsätt 5 minuter för självreflektion.
Om/när du sjunger tillsammans i klassen – vad brukar du normalt hålla fokus på?
Att eleven sjunger rätt?
Att eleven sjunger med?
Hur eleven svarar på det som händer?
Fundera på om någon av dina elever visar på icke-verbal kommunikation. Prova att bära med dig fråga 3 under nästa sångstund. Notera om du upptäcker något nytt.